Fakta om Ryggbesvär

Ländryggsproblem är idag världens största orsak till antal levnadsår med funktionshinder enligt WHO.

En miljard människor har dagligen ont i ryggen. 80% av alla vuxna har minst en episod av ryggbesvär som påverkar funktion i arbete, hemmet, och det sociala livet. Smärtan kan också leda till andra besvär med hälsan. Människor som har konstant ont i ryggen har tre gånger större risk för depression.

Mindre än 1 % av alla ryggsmärta förorsakas av allvarliga besvär som cancer och infektioner. Det är viktigt att man försöker träna, utföra sina dagliga aktiviteter och leva ett så normalt liv som möjligt även om man har ryggbesvär då vila ofta förvärrar problemen. Ryggbesvär påverkar människor i alla åldrar, ända ner från skolåldern till äldre. 55% av alla skolbarn i Danmark har ont i ryggen minst en gång över en treårsperiod. De barn som har ryggont har mycket större risk att utveckla ryggbesvär som vuxna. Sedan 1990 har funktionshinder hos barn på grund av ryggbesvär ökat med 50%.

Vilka är i riskzonen?

Personer med fysiskt krävande jobb, människor med fysiska och mentala problem, rökare och överviktiga.

Tittar vi på nackbesvär så hamnar den i dag på 4:e plats i WHO:s lista på funktionsnedsättande besvär. Nackbesvär ger ofta även huvudvärk, yrsel, synpåverkan och ibland även problem ner i armarna.

Besvär från rörelseapparaten beror oftast på många faktorer som tillsammans ger problem. Det är sällan som det uppstår på grund av en enskild orsak, även om det förekommer.

Hur ska rygg och nackproblem förebyggas?

Det är viktigt att allmänheten får en större förståelse för ryggbesvär. Varför uppstår de, hur kan man undvika besvär, hur förebygger man och hur ska man förhålla sig till problemen? Dessutom är det viktigt att få människor att ta ett eget ansvar för sin hälsa för att få ett bra resultat. Om man får besvär är det viktigt att så snabbt som möjligt återgå till sina normala aktiviteter och att man börjar träna. Träning är ett måste om man vill ha ett långvarigt resultat.

”De som inte tror att man har tid för fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom” –Edward Stanley 1850.